återkomsten

Vi spelade i tunan igår. Jag skulle vilja använda ordet succé. 170 betalande var det. Jag kände mig ganska gammal, tror att de flesta var födda runt fotbolls-vm (borde det inte heta fotboll-vm? det heter ju fotboll-förbundet) i Italien. Jag minns när vi spelade på samma scen för några år sedan och det stod sex pers och tittade på, några spelade i det andra bandet. Den gången hastade vi igenom hela setet för att kunna dra och dricka öl i park, det var i början av april och vi fick elda sexpackskartonger för att hålla värmen. Igår drack vi också öl, och Törley. Missade taxin till stan för att jag hjälpte till att larma. Gick med mackan istället, det var trevligt men blött. Stod utanför Sylvia och drack lite Törley medans vi funderade på att dra till Hyttan istället - sket i det och ställde upp för laget. Fick höra att en sjuttonåring tyckte att jag var lite snygg, blev först lite smickrad men sen kände jag mig bara ännu mer som en gammal gubbe. Dissade efterfesten och drog till barndomshemmet i taxi. Jag tror att vi börjar bli till åren mina vänner.

Nu blir det back to reality.

Att vara spontan (så uppfattas tydligen inte jag).

Ponera att jag av olika anledningar skulle ha sjukanmält mig i några dagar. Jag kanske inte ens var sjuk, jag kanske bara ville umgås med någon speciell (av anledningar som man kanske inte har någon lust att gå in på här) och vara lite spontan för en gångs skull. Tänk att vi kanske lånade en bil och åkte till Malmö efter att jag hade ringt chefen och med fejkad sjukröst mumlat något om magsjuka. Vi kanske tog tåget till Köpenhamn efter att ha parkerat bilen i ett parkeringshus i Malmö. På tåget skulle man kunna tänka sig att vi skulle ha spekulerat om vem popstjärnan som hoppat från Västerbron var, det kanske senare även skulle visa sig att vi hade ganska rätt. Vi kanske hade bott på ett hotell bland en massa porraffärer ett stenkast ifrån tågstationen. Vi kanske skulle ha mött upp ett par vänner (johanjohan hade säkert varit där) och druckit några öl på en liten pub utan bardisk (där de kanske hade ett biljardbord istället, och bartendern kanske rentav satt och söp på en stol) där man fick röka inne. Hade vi varit på ett sådant ställe skulle vi säkert ha varit ensamma av vårt slag (ungdomliga och fräscha) bland en massa konstiga fulla danska gubbar. I detta scenario skulle man kanske ha gått vidare till ett ställe som hette Vega och kollat på the Silver mt zion. På Vega hade vi antagligen inte fått röka inne men jag har en bestämd känsla av att de hade haft ett rökrum dit man fick ta med sig ölen in. Jag antar att det skulle ha varit en bra spelning men de inbitna fansen (ursäkta uttrycket, det var så frestande) kunde mycket väl ha tyckt att det spelades alldeles för mycket nytt material. Man skulle även kunna tänka sig att vi gick tillbaka till hotellet relativt tidigt. Vi kanske till och med skulle kunnat äta falafel och kolla på Law & order. Visst skulle det mycket väl kunna vara så att hotellet skulle kunna ha haft frukostbuffé och att det var ganska gott. Man kan även tänka sig att hemresan skulle ha kännts ganska lång och att man skulle ha förtjänat en öl i hemmets lugna vrå, trots att det var en helt vanlig onsdagskväll. Tänk om det hade varit så.

Tittade igenom mina gamla inlägg, det gick ganska snabbt. Upptäckte att det märks att jag inte tittar igenom mina inlägg innan jag trycker på "publicera inlägg"-knappen, det saknas ju bokstäver och är hafsigt formulerat både här och där. Ska jag vara helt ärlig så var jag dessutom rätt full när jag skrev inlägget som publicerades den fjortonde i föregående månad. Kan i efterhand tycka att jag blev lite väl emo i början av det inlägget och att jag hade helt fel uppfattning om den nya the Kills-skivan - den är ju bra! Jag såg dem på debban förra veckan och det var bra det också. Det gick rykten om att Kate Moss var där men henne såg jag inte till. Debaserölen har i och för sig altid haft en tendens att göra mig lite ouppmärksam, det är ju trots allt undertecknad som gett upphov till uttrycket Debaser-full.

När jag åkte tunnelbana igår kväll satte det sig en riktig Handelshögskolan kille (ni förstår vad jag menar, ganska moderat) mitt över gången från mig sett. I handen höll han en bok som hn sedan började läsa. Boken hette "Framgång" och innehöll berättelser om tjugo olika entreprenörer och deras med och motgångar, mest framgångar antar jag. På framsidan stod det även att man fick 62 affärsidéer. Hela den här killen var en så talande bild att av det nya Sverige, entreprenörs-Sverige. Lite motbjudande skulle jag vilja kalla det hela.