ang tidsfördriv

Skapade den här grejen igår och började skriva men det måste ha kommit på avvägar på nåt vis. Kallade inlägget tidsfördriv och gav hela den här bloggtingesten existensberättigande genom att påpeka det faktum att jag är sjuk, ensam och uttråkad. Kanske kan ses som en ren definition av uttrycket ilandsproblem när man ligger och gnäller över lite feber och hosta i sin bostadsrätt i en närförort till Stockholm. Det här är ju dessutom ett gyllene tillfälle att hinna med en massa saker man inte hinner med annars. Titta på film kan man till exempel göra även om man ligger i fosterställning och hostar och svettas. Nyligen läste jag Slashs självbiografi, han har tydligen för vana att sluta med heroin och smälla i sina flickvänner att han har influensa - då har han nog känt sig som jag gör nu. ...och kan följdaktligen mycket väl ha tittat på film. Igår tittade jag på No country for old men. Bröderna Coen är tillbaka! Efter de senaste stolpskotten är de på banan igen. Sa just till min bror att jag nästan grämde mig över överbetyget min trea till Ladykillers innebar. Skulle vilja se den igen (inte Ladykillers alltså, det räckte med en gång) och kanske med text, de pratar inte så mycket och när de väl gör det är det sällan tydligt.
Idag har jag tittat på Stranger than fiction, en film jag skulle kalla både mysig och underhållande.

Saker min mamma önskar sig i födelsedagspresent:
muggar
körsbärsmarmlad
gräddädelost
dricksglas
bilder på barnen

Jag kom på tidigare idag att det ballaste vapnet man kan använda sig av är banne mig tryckluft, på plats nummer två kommer att skjuta någon genom sin egen axel.
Jag tittade på Die hard 4.0 nyss (eller Live free or die hard som den heter på originalspråk, jag vet inte vad som är töntigast). Som (den svenska) titeln antyder är det hackeraction vi snackar om här. Filmen var verkligen inget vidare men när man inte har lämnat lägenheten på några dagar fungerade den bra att sitta och hosta till. Vi får ju komma ihåg att detta är en senkommen uppföljare till en av de (ok, i mitt tycke) bästa actionfilmerna som gjorts. Die hard skapade nästan en egen genre av klaustrofaubisk action och jag kan lätt stå för att Hans Gruber är den bästa bad guy-killen jag vet. Glida runt där och bara vara hård och tysk i kostym, inte undra på att jag har blivit helt sjukt sugen på att se den första Die hard-filmen varje gång jag (något motvilligt) sett en Harry Potter-film. Ett extra plus måste jag ge dh4 (som jag helt plötsligt valt att kalla den) för att Kevin Smith dyker upp som en helt vanlig snackande snubbe. Det gillade jag.
Det händer mycket den här helgen trots att jag inte gör något. Blev precis erbjuden att gå och se Smashing pumpkins, men jag är ju sjuk och det är dessutom kanske tio år för sent. Spelade postkodmiljonären över sms med Heidi istället, det var kul. Sen tittade jag på 1408. Förstår inte varför jag inte kan titta på film med lite kvalle när jag tittar på film nuförtiden. Den var stundtals riktigt skrämmande faktiskt och det var ju tufft att en tönt som Mikael Håfström hade fått med sig storheter som John Cusack och Samuel L Jackson. Nu har jag helt sjukt ont i skallen och går därför och lägger mig. Gonatt.