Jag tänkte på komp

För några år sedan (säg tio) var jag och såg Esbjörn Svensson trio spela livs levande (live på engelska). Efter spelningen kläckte jag ur mig att "det var ju bra, men jag hade klarat mig utan den där pianosnubben", varpå min kompis replikerade "det är ju han som är Esbjörn Svensson". Det kan man tycka att jag hade kunnat ana men jag var nog alldeles för uppfylld av det svängiga kompandet jag just bevittnat. Det stod jag och tänkte på när jag var och såg Kleerup på Strand i fredags. Kleerup stod i mitten av scenen i vad som närmast kan liknas vid ett altare av synthar och digitala trummor och lade synthmattor och spelade Toto-fills (jag tänkte först att de var ganska Europe men jag får nog credda Dega för Toto-liknelsen) i en truckerkeps som han förlorade redan efter ett par låtar ("kan jag få tillbaka min keps, jag tycker verkligen om den... jag kan ... öh... signera den") och en Mötley Crüe-tischa som såg ut att vara inhandlad på Blue Fox. Och där stod jag och tänkte på Esbjörn.