![](https://lh3.googleusercontent.com/blogger_img_proxy/AEn0k_uWKSdmlZmHJHwQhKtLDf1u8kCWuSMgygWr3CjL529_0bvA_Ytfoav1RzY80ohNg72LXu59zQv4OkDqX6G8-jytB-3D9rsSxNQhxSChNLbwThM1w_1SsRH2BuPUyQ=s0-d)
Jag har laddat ner en massa sommarprat, och lyssnat på ganska stora delar av det. En lite mer utförlig genomgång av alla kommer kanske senare ifall andan faller på. Nu vill jag bara uppmärksamma Jörn Donner. Jag bestämde mig för att gå hem på söndagskvällen och bestämde att den finlandssvenske journalisten, författaren med mera skulle ackompanjera min söndagsångestmarsch - och jag kunde ju inte ha haft ett bättre sällskap. Välformulerad och reflekterande skulle jag kalla honom. Jag vet inte riktigt vad det var som var så bra med just det programmet men jag blev alldeles fylld av välbehag, ett tillstånd som för mig är ganska ovanligt på hösten.
Jag kom även att tänka på en intervju med Jörn jag såg på tv en bakfull söndag för några år sedan. Vid ett tillfälle pratade han om att han hade blivit tvungen att sluta röka eftersom hans lungor var på väg att ge upp helt. När journalisten frågade ifall han ångrade att han börjat röka svarade han att han inte ångrade en enda cigarett och att det var en stor sorg för honom att han varit tvungen att sluta.
Idag lyssnade jag på Peter LeMarcs sommarprogram, det var inget vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar