onsdag 29 oktober 2008

Skamgrepp

Michael Douglas i sitt esse! Kanske borde förklara mig med att jag fastnade framför tvn och att jag inte har så många kanaler, kunde tillägga att min dator (fortfarande) är på lagning. Det blir inget av det. Jag såg just Skamgrepp och så är det med det. Ja, jag kunde ha tittat på en bra film men jag tittade på Skamgrepp. Och: Michael Douglas är en underskattad skådespelare.

En annan sak jag tänkte ta upp med denna film är hur härligt det är när teknologi känns daterad. Filmen är från 1994 och utspelar sig på ett hårdvaruföretag i Seattle, det refereras även friskt till Silicon Valley. Företaget utvecklar en toppmodern cd-romläsare (!) som heter Acramax (eller något liknande) och ska revolutionera marknaden. När de kollar sin mail är det så gulligt så det är inte klokt. Och väldigt högteknologiskt. Michaels mobiltelefon är ett kapitel för sig, displayen ser ut som om den borde sitta på en klockradio. Kan vara skönt att tänka på teknologiska landvinningar, allt känns så lätt när man tänker på hur det var förr. Om tio år kommer jag sitta här och skratta åt telefonen och datorn jag har idag. Ipoden har folk nästan börjat skratta åt redan fast jag bara har haft den i tre-tyra år. Jag minns när pappa köpte sin första dator, en Macintosh performa 450, det var en kraftfull best med 25 mhz processor och 120 mb hårddiskutrymme. Vi hade starkaste datorn i kvarteret där en liten stund. Sen var vi ju ballare än alla andra eftersom vi hade Mac men det hade man inte riktigt förstått ännu.

Människor i min morfars generation (folk som med rasande hastighet närmar sig hundrastrecket) hävdar envist att ingen annan generation kommer få uppleva samma teknologiska landvinningar som de har gjort. Där tror jag att de har fel. Nog för att det måste ha varit omvälvande att bevittna intågandet av bilar och tv-apparater så kan ju inte framstegen vara slut här. Under slutet av 1800-talet satt de säkert nöjda och belåtna när de tänkte på att de hade sina ånglok och, vad vet jag, elden kanske. Inte kunde de ana vad som komma skulle, lika lite som vi kan nu. Jag gillar att åtminstonde gissa, för något år sedan hade jag en ganska eldig diskussion om huruvida det var möjligt att en fungerande teleportör skulle uppfinnas under vår livstid. Jag var pro. Jag har inte riktigt någon poäng med detta men: bring it on. Överraska mig.

Inga kommentarer: