Kärlek till musik

Efter en ganska tung lördagskväll var jag ändå uppe med tuppen på söndagen och fullföljde mina åtaganden. Efter ett oväntat lyckat rep tog vi bilen tillbaka till huvudstaden. Min vän Georgios frågade mig ifall jag ville hänga med på At the gates på debban medis, han hade sig själv plus en på gästlistan och jag hade inget för mig och blev peppad.

Dämpade bakfyllan med ett par öl i baren där uppe. Gick ner och kollade på Tyrant. Upptäckte att jag var lite tjenis smed gitarristen, har efterfestat med honom och hans gäng någon natt för ett par år sedan. Kände igen sångaren och trummisen från min gymnasieskola. Det var den där Dellamortekillen som spelade bas. Ärligt talat var det inget vidare, kändes lite fattigt på något vis. Här och där gnistrade det till men det var rätt sällan det också.

Nästa band var Grand magus men det missade vi helt.

Kvällens huvudattraktion levererade desto bättre. Jag lyssnar faktiskt inte alls på sådan här musik annars men det är lite som med jazz - inget jag slänger på hemma men när man ser det live blir det lite intressantare. Det bjöds på ett jäkla pisk och ganska ofta var det riktigt bra.

Det är något speciellt med ödmjuka metalkillar. Mitt under spelningen skriker någon i publiken "NI ÄR SÅ JÄVLA BRA, DET ÄR GÖTT GUBBAR!" på fejkgöteborska. Det värmde i hjärtat på något vis, det var så fint. Kärlek till musik.